september 2012 – Magneberg

september 7, 2012

Dasset blir klart

Dasset som Erik slet så mycket med men aldrig blev klar med, har tjänat som cykelförråd bra länge nu. Det är dags att göra klart. Det gamla dasset hur trivsamt det än är har gistna väggar och det är inte roligt att vara där när det blåser eller på vintern.

Att bygga dass ger en ju verkligen chansen att vara kreativ. Det finns väl inte ett enda normalt dass kvar i dessa dagar. Så hur ska vi göra då? Ja, man utgår ju alltid från någon detalj, och så fortsätter man….

Vi hittade handfatet som får bestämma designen på dass

Vi börjar med att bygga sitsen, och det blir genast tjafs om höjden. Den som snickrar bestämmer och vi andra får använda pall (vilket jag tror att även snickaren gör :-))! Tömning sker på baksidan av dasset så det ska inte vara några lösa delar.

Nu måste vi ju även ha en dörr och den tillverkas enligt konstens alla regler. Vi vill att det ska bli lite varmare på dass eftersom vi även vill använda det på vintern. Så dörren isolerar vi med glasull och dörren sluter tätt, ja så tätt att det kan vara svårt att få upp dörren överhuvudtaget på vintern!

Vi börjar bli ganska duktiga på att göra fönster själva. Det här var lätt som en plätt men desto svårare att kitta. Men till slut får jag till det. Och så måste man måla meddetsamma för småfåglar ÄLSKAR kitt har vi märkt!

En annan sak som jag har lärt mig att hur mycket man än målar så kommer förr eller senare alltid kvisthålen fram genom färgen. Så för att vara väldigt noga så grundar jag alla kvistarna med shellack (ja, några glömmer jag visst förstås). Jag kan tro att man i färgaffären tyckte att färgen vi valde var något märklig, men ska det matcha så ska det.

IMG_0010 (2) — Fönster, handfat och ventil

I stora rummet på övervåningen hade vi ett väldigt slitet trägolv som var lackat men som hade blivit alldeles mörkbrunt. Där fogade jag alla fogar med silikon och målade över med en lilagrå nyans. Och den färgen finns det mycket kvar av, så det får bli samma färg på dass.

Fjölen klädd med hemdesignad panel och golvet målat

Och på detta en liten hjärtformad matta från IKEA som sväljer mycket smuts!

Och i fönstret ställer vi värmeljus för den som vill sitta länge där inne och mysa!

Så är Fjölen lackad och klar och det sista vi satte dit var tapeten. Och fint skulle det vara också. Vi är mycket nöjda med Katträd av Hanna Werning från Borås Tapeter. Det enda som känns konstigt att när man ser den uppsatt någonstans så tänker man hela tiden att det där är vår dasstapet!

En frigolitsits är himla skönt att sitta på, men utbudet var magert. Den gick inte ens att hitta i vitt längre, utan blått var det enda som fanns. Och hu och ve! Vår fina färgmatchning kom på skam. Men efter att ha rådfrågat i färgaffären så kom vi fram till att vattenbaserad färg nog inte skulle lösa upp frigoliten. Och det har funkat!

Frigolitsitsen målad med matchande vattenbaserad färg

Så där så var allting klart för att användas. Och redan första vintern tuggade mössen sönder urinslangen vilket gjorde att vi satt och kissade rakt ner i isoleringen tills vi upptäckte det. När det var lagat kompletterade vi med en plastmatta på golvet under dass, ifall någon ny mus skulle komma och vilja tugga.

Dörren målade vi svart och på dörren sitter ett rödmålat hjärta, om det skulle vara någon som inte förstår vad som ryms i detta hus!

september 6, 2012

Vi gör gångar

Eftersom vi har lagt om gångarna och uteplatserna hemma med ny fin marksten så har vi fått en massa öländsk kalksten över. Vi tror att det skulle bli fint att lägga ut det på landet istället. Sagt och gjort. En himla massa transporterande blev det, och grävande. Men fint blev det!

Vi lägger ut plattorna snyggt först. Lite som ett pussel.

Stenarna får ligga några veckor och kväva gräset

En uteplats under plommonträden ska det bli

Vi tar med oss kaprifol hemifrån som vi planterar vid verandan.

september 6, 2012

Vårstädning

I år åkte vi inte ner till landet förrän i mitten av mars första gången. Vi hade lyckats samla ihop en riktigt stor brasa den här gången. Och fortfarande fanns det hur mycket poppellöv som helst att räfsa upp.

Poppellöven tar aldrig slut hur mycket man än räfsar

I höstas klippte vi rätt många av våra äppelträd (vi har 13 stycken), så det är mest dessa grenar som vår brasa består av.

Visst är det roligt att städa upp i trädgården men man längtar till sommaren då det inte ser så övergivet och grått ut ute. Till och med hoppmattan ligger som ett övergivet skelett!

Vissa jobb är roligare än andra. Att lunta tillhör favoriterna. Den största utmaningen är jordkällaren för den ligger precis intill grannens torra och fula gärsgård. Hittills har den klarat sig!

Men en helg i mars förslår ju inte när det är nästan 3 000 kvm att ta hand om. Och ju mindre man gör på hösten, desto mer är det att göra på våren. Så vi åker hit två veckor senare i början av april. När man kommer ner på fredagskvällen är det bara att slänga i sig lite mat och sitta vid köksbordet och lösa lite korsord och sedan krypa ner i sängen för att stiga upp tidigt på lördagsmorgonen och sätta igång. Då kan man bli lite förvånad när man vaknar upp till följande scenario:

Och så här kan det se ut när man tittar ut genom fönstret en morgon

Ja idag blir det inte mycket vårstädning

september 6, 2012

Trädgårdsprakt

Vi har gett upp hoppet om att tämja de knappt 3 3000 kvm trädgård på landet. Ambitionsnivån är numera att hålla gräset klippt. Men lite vackra växter finns det.

Den vita krolliljan tar 7 år på sig från frö till blomma sägs det

Våra vita rosor är tyvärr inte remonterande

Men doftar fantastiskt vid uteplatsen gör de

Genom köksfönstret ser vi klätterrosen Coral Dawn blomma

En bukett av pion, schersmin och vita rosor luktar ljuvligt inomhus

september 6, 2012

Vi bygger kök

Ett diskbänksskåp med en rutig gardin, ett gammalt bord i furufaner med en vaxduk på och två 30 cm breda lådhurtsar med olikfärgade lådstycken och utan baksida är det vi hittills har kallat vårt kök. Det är i och för sig mycket bättre än när vi flyttade hit och inte hade vatten indraget överhuvudtaget. Den första sommaren med vattendunk och en hink under som man hela tiden måste tömma tills vi upptäckte att dunken läckte. Men nu är det dags att ta tag i nästa steg av köksrenoveringen.

De gamla skåpen som vi lämnade kvar när vi renoverade köket får stå som mall för hur skåpen ska se ut.

Längst till höger kan man se en liten del av ett högskåp som vi tänker göra motsvarande på andra sidan. Utmaningen med köket är flera. Dels är det bara ca 30 cm mellan köksdörren och väggen och så sitter fönstret lägre än de ca 90 cm man vill ha i arbetshöjd i köket. Vi löser det genom att göra högskåpet 30 cm djupt och under de kommande 30 cm gör vi ett snett skåp som knyter an till de 60 cm djupa skåpen som står framför fönstret. På baksidan av skåpen framför fönstren bygger vi en fönstersmyg som målas i vitt.

Eftersom allt är platsbyggt finns det ingen anledning att göra innerväggar i skåpet utan väggarna får agera innerväggar. Vi tar dock bort den avslutande biten i bröstpanelen.

Just för att bröstpanelen slutar mellan över- och underskåpet, men också för att det är snyggt klär vi in utrymmet mellan skåpen med pärlspont för att det ska bli en helhet. Vi använder limträskivor som hyllplan, men också som mellanväggar i de övriga skåpen. Pärlsponten använder vi endast på de sidor som syns.

I övergången mellan den grunda delen till den djupa får vi ett fullt fungerande skåp.

För två eller tre år sedan köpte vi på Coop i Norrköping två fiffiga låtinsatser som är till för att användas i vanliga köksskåp om man vill ha lådor istället. Nu behövde vi bara bygga väggar till skåpen och montera lådorna. Ja, och sen måste vi ju göra lådstycken framtill förstås, en utmaning. När vi ändå gjorde ett funktionellt kök så passade vi på att även köpa en inbyggd skärbräda. Så mycket bänkutrymme kommer det trots allt inte att bli.

Alla som känner mig vet att jag inte är en särskilt tålmodig person, och med det följer också att jag kan vara ganska slarvig. Men här har jag fått kämpat med att bli perfektionist. Medan Sven byggde de stora sakerna blev jag satt på att få lådorna och alla dörrar att bli perfekta. Dörrar och lådstycken konstruerades genom att vi limmade ihop pärlsponten och sedan sågade till den. Dörrarna har ju naturligtvis förstärkts på baksidan med z-formade reglar, medan lådstyckena limmades direkt på lådorna. Men det var mycket filande och sandpapprande innan de blev perfekta. Men vill ju inte att lådorna ska fastna i varandra.

Det ska ju se gammalt ut och handtagen hade vi faktiskt hemma i köket och i överflöd då vi plockat bort en massa skåp där. Handtagen till lådorna var naturligtvis hur dyra som helst. Jag har förträngt det men de kostade säkert lika mycket som hela köket :-).

Vi försökte att hitta en hel diskbänk men det är inte lätt till ett specialbyggt kök, och särskilt inte i en tid när rostfria diskbänkar inte är modernt. Så det fick bli en inbyggd diskbänk. Vi har under alla år levt med en kran som varit tvärtom mot en vanlig kran. Detta efter att vi reklamerade kranen och en kille på Coop satte ihop den fel. När man satte på varmvatten kom det kallvatten och tvärtom. När man ville ha lite vatten kom det mycket osv. Detta har under alla år vållat oss problem för när man kommer hem efter att ha varit på landet så gör man tvärtom. Men nu har vi äntligen en kran som fungerar som den ska!

Det är inte alltid man har det man behöver hemma. Jag är mycket för att experimentera med färg. Således hade jag vitt färgpigment hemma (fråga mig inte varför), som jag blandade med linolja och terpentin och fick att tränga in i ekskivan som vi köpt. På bilden ser det lite märkligt ut men det var precis rätt sak att göra för att få skivan att passa in med resten av köket. På det sedan en massa lack!

Varenda dörr är specialgjord och det märkte vi när vi en helg inte blev klara och lämnade dörrarna till högskåpets underskåp stående på golvet. Nästa helg monterade vi dem inte på det sätt jag hade gjort iordning dem och nu lever vi med att den ena dörren är liten slagen.

Två detaljer som vi är stolta över och som har gjort köket så mycket bättre:
Under diskbänksskåpet har vi dragit in sockeln så att man får in foten en bit under skåpet när man står och diskar. Det ger en mycket bättre arbetsställning.

Vi klädde in kylskåpsväggen mot diskbänken med pärlspont. För att inte överdriva så betsade vi den vit och lackade den. Vi har ytterligare en lucka färdig som ännu inte kommit upp. Den ska sitta över kylen och öppnas med gångjärn upp mot taket.

Samma gula färg som på skåpen på andra sidan. Matchar väl mot den ljusgröna bröstpanelen, och vi har vågat oss på att måla hyllan över diskbänken i den starka roströda färgen som vi också köpte till för att bryta av.

Och högskåpet målat (dörrarna nere bara en gång ännu)

Högskåpet är klart och sväljer nu allt porslin vi har, vilket är helt fantastiskt. Nederskåpet rymmer allt som vi inte vet var vi ska göra av det, som badhanddukar, toapapper, dagböcker mm.

Det som återstår nu är att plocka bort bröstpanelen över diskbänken och kakla där. Och helt plötsligt har vi ett bättre kök att arbeta i än vad vi har hemma. Och så har det varit ända fram till 2012 då vi även gjorde om köket hemma. Det kan du läsa om här:

Köksrenovering

september 5, 2012

Trollskogen januari 2008

På våren 2008 avverkade man skogen bakom oss. Det kändes så himla onödigt för mängden träd som de kunde fälla kan inte ha varit så stor då skogen var väldigt gles. Men den var mycket välbesökt av traktens hundägare, samt alla motionärer, både löpande och promenerande. För att inte prata om svampplockarna. De bilder jag sett i reklamen för Sörmland där de visat de vackra skogarna skulle ha kunnat varit tag i just den här skogen.

I januari 2008 tar vi en sista promenad och dokumenterar. Det är inte riktigt rätt årstid men det är vackert ändå.

september 5, 2012

*Nu är det klart!

Det här är femte sommaren vi bor på Magneberg. Vi har gjort klart det mesta. Vissa saker blev inte av i sommar, som till exempel odlingslådorna som vi skulle göra bakom boden. Men nästa år kanske de blir av istället, vi har ju redan köpt betongplingar till dem. Men de kommer inte att hamna bakom boden för när vi väl började klippa gräset på kullen så upptäckte vi att det blev jättefint, och eftersom tomten inte är så kuperad så får man vara glad över de små kullar man har, även om denna rymmer all skit som vi tömde ur kökstaket.

Vi har inte heller lyckats gräva ner den gamla trappen till huset. Vi kom på att det enklaste sättet att göra sig av med trappen, är att delvis gräva ner den och sedan hälla på matjord. Sedan skall jag flytta alla smultronplantor som nu håller på att ta över i stenpartiet och skapa en smultronbacke vid parkeringen.

Det stora jobbet som är kvar är att renovera boden. Bjälkarna i förrådet är bra, men inte de som ligger på golvet. De behöver bytas ut och sedan måste vi naturligtvis sätta dit ny panel. Vi har för avsikt att fixa ett tvättrum och ett gästrum i boden, men jobbet är så stort att man kommer att behöva både tid och hjälp, för att man inte skall komma halvvägs, och sedan ge upp. Det finns ingenting som är så knäckande som ett jobb som hänger över en och inte längre är en njutning. Vi har haft många sådana under åren, och har lärt oss att genom att inte hålla på med för många projekt samtidigt, samt att ha en fast plan, lyckas man bäst. Det kan låta konstigt när jag berättat att jag har haft gardiner uppsydda i 9 månader innan jag har fått hänga upp dem, men vi har hela tiden planerat exakt hur vi vill ha det, och sedan följt med minitiöst. Det är ett sätta att ta sig igenom tråkiga arbetsuppgifter, att hela tiden se framför sig hur det kommer att bli.

Små roliga projekt är att lägga ut den marksten som vi skall göra oss av med hemifrån. Det är småjobb som kommer att göra det så mycket finare. Något som inte kommer att bli så kul är att nästa sommar gräva ur hela rabatten framför huset och lägga dit ny jord. Vi ser ingen annan lösning för jag har nu försökt i fem somrar att få bort ogräser, men jag orkar inte. Man börjar så fint i början på sommaren att gräva. När ogräset kommer upp lite är man där. Sen händer något och helt plötsligt är det som en djungel. Vi får lägga all jorden på ett ställe och plocka lökar och blommor allteftersom de blommar och plocka tillbaka dem i den ”nya” rabatten. Hittills har jag inte köpt en enda ny blomma, för jag tycker det räcker med det som finns, men det vore roligt att en dag kunna komplettera rabatterna med ”riktiga” torpblommor, och då menar jag inte såpnejlika!

När semestern snart är slut och man åker hem igen så upptäcker man hur mycket som finns att göra hemma, och då flyttas fokus och landet kommer i andra hand.

september 5, 2012

Snickarglädje

I tre års tid har vi av någon underlig anledning varit på COOP i Norrköping och tittat på färdigsågad snickarglädje. Vi har tagit kort och suttit och fantiserat över hur fin vår veranda skall bli när vi får dit lite krusiduller. Efter att ha spenderat två varma dagar målandes innertaket på verandan var det äntligen dags att åka till COOP igen, den här gången för att handla. Vi hade redan bestämt oss för att vi skulle köpa snickarglädje som hette Anna (vad annars?)

Men när vi väl kom dit så fick det bli andra prioriteringar. Det blev till att köpa det som vi kunde hitta tillräckligt många av. I det här fallet så blev det Gunilla. Visserligen fanns det inte tillräckligt så vi fick köpa ampelhållare (som skall sättas upp på väggen och hänga amplar från) och såga itu dessa. Men av spillet gjorde vi änu mer snickarglädje. Eftersom vi nu är så duktiga på att huka oss så tog vi för säkerhets skull även Gunillas mittkrusidull, och tänkte att den får vi väl vaddera om folk slår i den för mycket (men vi har hittills inte haft en enda olycka!)

Det är svårt att bedöma storlek. Allt jag hade gjort var att hålla upp en A4-sida och konstatera att den storleken skulle det minst vara. När vi kom hem upptäckte vi att vi nog kunde haft lite större krusiduller på sidorna, men å andra sidan kan vi nu kalla vår veranda för ganska diskret.

Det tog flera dygn att grunda och måla snickarglädjen, men så snart de gick att bära utan att de fastnade i händerna så satte vi upp dem. Det blev mycket mjölksyra medan vi försökte se vilket håll de skulle upp på. Skulle de hänga si eller så? (Vi blev tills slut tvungna att måla dem en gång till eftersom våra falurödfärgsutsöndrande händer missfärgade bitarna när vi vred och vände dem för att de bäst skulle komma till sin rätt. När de väl satt där de skulle kom jag med mitt moderna övermålningsbara silikon för att dölja alla spår av att denna snickarglädje inte suttit fast på vår veranda från första början.

Anna var helt övertygad om att det skulle bli jättefult när vi satte dit rödmålad panel på framsidan av verandan. De senaste åren har det bara varit vitmålade takstolar och det var hon van vid. Men även hon blev imponerad när färdigt. Sven klädde också väggarna i verandan med panel som vi målade med faluröd Demidekk från Terriergränd så att man kan luta sig mot den. Tyvärr hamnade något kvisthål precis i huvudhöjd oc där började det rinna kåda meddetsamma så nu slåss vi om att sitta på andra sidan. På ICA Maxi hade de reklam för dynor för 59:-/st så Sven köpte 8 stycken. Och det var väl investerade pengar för så mycket som vi suttit på verandan i år har vi aldrig tidigare suttit där.

Det sista som kvarstod med verandan var att sätta dit två tunnor som skall stå under hängrännorna där det skall hänga stora tjocka kedjor som leder vattnet ner i tunnorna. Och vi hade sett ett par i en trädgårdsbutik men det kändes som mycket pengar, men då fick vi reklam från Ekohallen med extrapris på just såna tunnor som vi skulle vilja ha. Med den sommaren vi hade så tog det ett tag innan tunnorna fylldes men nu står de där och eftersom det är långt att dra vattenslangen upp till huset så är det perfekt att ha vatten att ta av när man vill vattna uppe vid huset. Men för att kunna vattna så behövs det en vattenkanna, och det måste vara en vattenkanna som går att stoppa i tunnorna. Och när vi var på Billbäcks utanför Norrköping, en fantastisk upplevelse (från en som bor nästan granne med Zätas!) så hittade vi en jättefin blå vattenkanna från Weibulls, som passade perfekt i tunnan.

Med vattentunnan på plats och fixad bevattning så fortsatte vi med upprustningen av torpet. Nu när allt är färdigmålat och gruset är utlagt, så är det dags för utsmyckningen. Vi hade sett en granne som hade satt upp jättefina spaljeer på huset. Vi knyckte idén rakt av. Genom att såga till läkt och måla vitt och sätta upp tvärs över läkten på väggen fick vi ut spaljeerna från väggen. Vi har redan grävt upp kaprifol hemma, och när den blommade så var det inte den vanliga oranga sorten, utan den här är citrongul och luktar underbart. Ja, det känns ju inte så mycket, eftersom vi bara haft fem blommor i år, men nästa år blir det säkert mer.

Vi tipsades att inte köpa en röd klätterros till en röd vägg. Vi åkte till Växt och Trädgård i Nyköping där vi fick jättebra hjälp. Vi lärde oss vad remonterande betydde (att den blommar flera gånger), och fastnade till slut för en sort som heter Coral Dawn. Och nu tre veckor efter att vi planterade den har den vuxit flera decimeter (så mycket att jag redan har måst binda upp den på spaljén, och den har blommat och just nu är det säkert sex knoppar. Och så här nära huset kanske vi slipper att få knopparna uppätna hela tiden, som det händer med de två rosorna som står på gräsmattan.

september 5, 2012

Vi njuter mer än vi jobbar

Det känns underligt att inte hela tiden ha en massa måsten som skall göras varje helg vi är här. Men för fem år sedan när vi köpte Magneberg så sa vi att det här skulle vara ett 10-års projekt, men jag antar att 5 år var mer rimligt. Det är klart att vi i början var tvungna att slita på varje ledig stund eftersom det fanns så mycket att göra, men allt eftersom det blir mer och mer klart så finns det naturligtvis många färre måsten. Nu handlar det mest om drömmar som kan vänta. Allt fungerar som det ska även om vi inte gör ett handtag till. Man har all tid i världen att bara lata sig. Men nackdelen är också att man blir för lat för att starta upp nya, stora projekt. Vi vill ju renovera den stora boden och se till att det finns tvättmöjligheter även på vintern (sommarduschrekordet har Anna som duschade när det var 0 grader ute), men vi skjuter på det hela tiden.

IMG_0099 (2) — Sven och Anna gör absolut INGENTING

En annan sak som hela tiden skjutits framåt är att göra färdigt framsidan av huset. På långt håll syns det ju inte att det bara är målat en gång och saknar läkt, men den här sommaren ändrade vi på det. Trots det varma vädret, fick Sven upp läkten. Jag säger trots det varma vädret, för det gjorde det omöjligt för Sven att klättra på verandataket, som låg och flöt i värmen. Knutbrädor och fönsterfoder var bara målade en gång men fick nu en andra strykning. Alla människor borde vänta riktigt länge på att göra klart saker, för tillfredsställelsen är så otrolig när man äntligen är klar men något som väntat så himla länge på att blir klart!

Själv förvånade jag mig själv med att dag ut och dag in stå i hettan och måla boden en andra gång. Tänk vilken underbar tillvaro att bara klättra upp och ner för en stege och bara måla rött, medans tankarna strömmar ut och in i skallen. Och allt vitt på förrådet, som vi bara hann grunda förra sommaren fullkomligt lyste vitt när det hade målats. Ja, vi är väl nästan helt färdiga. Det kan vara en och annan knutbräda som bara är målad en gång, men man måste lämna lite som kan ge en tillfredsställelse om några år.

Resten av tiden har gått åt till att njuta av promenader och varma bad och i år har man inte legat på stranden med dåligt samvete.

En studsmatta kan användas på många sätt

september 5, 2012

Blommor

I slutet av 1900-talet bodde det här en trädgårdsmästare som hette Granqvist. Enligt uppgift från personer som bott här som barn, så fanns det här över 100 fruktträd. Inte nu längre, men det finns en hel del. Och det finns också rabatter. Och det har inte blivit rensade på länge. En rabatt vid plommonträden, hann vi precis rensa, innan vi började bygga om huset och förvarade all sten där. Följden blev att brännässlor och annat svårrensat tog över den rabatten. På våren är det fullt av liljekonvalj i rabatten, och den som vet hur grunt deras rötter ligger, vet också hur svårt det är att rensa om man vill ha liljekonvaljerna kvar.

Det börjar på våren med vintergäck. Framför muren var det helt gult. Det kändes jobbigt när vi skulle gräva bort all jord där, men vi har flyttat vintergäcken till rabatten mitt emot och det gick utmärkt. Dessutom har vi planterade vi om massvis inne i schersminsnåret och vid diket mot grannen så nu lyser det gult på fler ställen på våren.

Vintergäck, inte världens bästa bild men….

Jag har så svårt att förstå att gullvivor är fridlysta, för vi har gullvivor precis överallt på tomten. Vissa är nog förvildade trädgårdsvivor, men sen finns det helt vanliga gullvivor. Eftersom jag tycker de är så fina så försöker jag sprida ut dem ännu mer. Det är bättre att de växer där man inte klampar runt med gräsklipparen och klipper av dem när de blommar. Vid infarten har jag satt en massa plantor och nu i våras såg jag hur de kom upp. Nu väntar jag bara på att de skall sprida sig så att det är helt gult vid infarten!

Blå pärlhyacint och gula gullvivor blommar inte samtidigt!

Men mitt allra största bekymmer är den stora rabatten framför huset. Inte bara är den helt oigenomtränglig, den har odckså flyttat sig ner till marken nedanför rabatten. Vi har grävt fram delar av en stenmur, men det är hårt arbete. Trots att jag har gått igenom rabatten flera gånger med spade, så växer den hela tiden igen. Det är helt enkelt för stort arbete för en person att hålla efter en så stor rabatt under en hel sommar och gräva upp ogräset allt efterhand det visar sig. Det ser fint ut i början på sommaren men sen blir det bara värre och värre.

Men vi har en del fina blommor i trädgården, och denna sommar kände vi äntligen att vi kunde komplettera med lite nytt. Först tog vi skott på schersminen vid vägen och satte den på två ställen för att verkligen få doft i hela trädgården. Det var också därför vi tog skott från häggen som växer nere i tomtgränsen och satte det på stora gräsmattan tillsammans med två buddlejor, som man tydligen inte kan vara helt säkra på att de överlever vintern. Sen köpte vi forsythia och kolkwitzia och en syrenhortensia.

Nere vid vedstaplarna planterade vi tre buskar som skulle dölja hur hemskt det ser ut där nere. Så nu är det bara ännu mer jobb att klippa gräset när man skall gå runt alla buskar.

I flera år har jag kämpat med en blomma jag inte är så himla förtjust i. Den heter studentnejlika, och den växer här och där i rabatterna. Men jag tänkte att om jag gör en liten rabatt framför det faluröda huset så skulle det kanske bli snyggt. Allt eftersom jag hittar nya studentnejlikor i rabatterna gräver jag upp dem och sätter dem i rabatten. Det innebär att jag har fått göra rabatten större åtskilliga gånger. Jag har också märkt att det tar några säsonger innan blommorna hämtar sig. Men i år har jag låtit rabatten vara så vi får se hur mycket det är nästa år.

Trots att smultronen håller på att ta över i mitt stenparti så har jag inte hjärta att ta bort det. Jag väntar fortfarande på min smultronbacke, men tills dess får de växa på. Stora röda smultron som smakar underbart!

I år grävde vi till ett ordentligt land på ett nytt ställe. Vi utnyttjade faktiskt den plats där de förra ägarna grävt ner sina latrintunnor. Där var det fin jord nu :-). Och växte det gjorde det så det knakade!

Vi planterade också två körsbärsträd, ett med goda söta gula bär, som vi planterade nära huset så vi kunde jaga bort eventuella skator. Det andra med sura körsbär som blir god sylt eller saft, satte vi nere vid vägen. Det ”söta” trädet dog meddetsamma men det andra har överlevt, men jag undrar om jag någonsin ska få ihop tillräckligt med körsbär för att göra en burk sylt. Och ändå är det Fanal, samma sort som vi hade på Terriergränd med hur mycket körsbär som helst!

När man gräver om i rabatter så börjar det helt plötsligt komma upp saker man inte sett tidigare. Så är det tex med de här pingstliljorna!

Vi har två sorters astrar på landet. Båda sorterna har jag tagit hem och planterat. Den här sorten blev jättefin hemma men den andra sorten ska nog stanna kvar på landet för den blev alldeles blek.

Det senaste tillskottet i trädgården är en liten rabatt mellan trappan och vår uteplats. Där har vi planterat dagliljor och irisar som vi grävt upp från den stora rabatten.

Och sen, till sist, ytterligare en bild på vår fina rosbuske, som doftar så härligt, men tyvärr inte är remonterande. Så vi får passa på att njuta den korta tiden den blommar!