En dag i slutet av juli fick vi vår första våldgästning. Det var Olle Forsberg och Maggan Dansk, våra kompisar och grannar från Norra Sköndal som var på genomresa och gärna ville komma förbi och hälsa på. Vi tyckte det skulle bli roligt att visa Magneberg, som de hört oss berätta så mycket om. Och vi har varit på deras land så många gånger, så det skulle vara kul att få bjuda igen. Så det blev till att baka en sockerkaka med citrontimjan till fikat.
Det är inte svårt att hitta hit men Olle lyckades ialla fall köra upp till grannen och vända där innan de hittade till oss. När vi hade kramat om varandra sa Olle att han hade sett ett riktigt renoveringsobjekt där borta. De måste ha riktigt mycket att göra, tyckte han. Vi talade om för honom att det var vårt hus han hade sett, fast från baksidan. Då skämdes han. Men det var ju sant att det såg ut som skit från den sidan. Hur som helst hade vi mycket trevligt och vi bestämde att de skulle komma tillbaka snart igen och sova över hos oss. Det blev inte förrän första helgen i september, men när de åkte ifrån oss så bestämde vi oss för att när de kom hit nästa gång så skulle baksidan vara klar. Hela familjen engagerade sig och Sven och Erik sågade plankor och läkt för fulla muggar och Anna och jag målade. Det var otroligt varmt och solen låg på hela eftermiddagarna. Men nästan klart blev det. Det som inte blev klart tills deras nästa besök, är troligtvis fortfarande inte klart.
Det var inte det enda vi gjorde klart, utan för att verkligen visa dem hur mycket jobb det varit med detta hus, gick jag igenom alla bilder och plockade ut de som visade förändringen som skett. Det blev ett fotoalbum på 80 sidor fyllda med kort. Det jobbet var nästan jobbigare än att göra klart baksidan. Men vi har haft mycket glädje av albumet sedan dess. Precis som det blev mycket varmare i huset med den nya väggen under den kommande vintern!